<h2>Innehåll</h2> <ol><li>Inledning ... 3</li> <li>Källor och litteratur ... 27</li> <li>Förteckning över breven ... 33</li> <li>Breven ... 36</li></ol>  <h2>Inledning</h2> <p>Den danske språkforskaren Rasmus Kristian Rask (1787–1832), ett av de stora namnen inom den jämförande indoeuropeiska språkforskningens historia, gav viktiga impulser även för forskningen i finskan och de finsk-ugriska språken. I hans livsverk utgjorde dessa språk visserligen endast ett sidospår vilket emellertid på inget sätt minskar betydelsen av hans inverkan på den forskning som då tog sina första steg i Finland. Rask lärde känna flera forskare och kulturpersonligheter i Finland och med några av dem upprätthöll han kontakt även per korrespondens. För hans finska kontakter finns det belägg även i hans dagbok och tryckta publikationer.

</p><p>Av Rasks korrespondens har 61 brev bevarats. 54 brev har skrivits till Rask och 7 är skrivna av Rask till hans finska adressater. Att döma av uppgifterna i de bevarade breven har korrespondensen tidvis, i synnerhet då Rask var på väg från S:t Petersburg till Indien, varit livligare än vad de bevarade breven låter förstå. Dels kom breven aldrig fram, dels har de inte bevarats. Detta gällde framför allt Rasks korrespondens med Hipping och Sjögren. En större förlust har emellertid förorsakats av att de finska mottagarnas efterlämnade papper endast i några få fall bevarats. Vi känner t.ex. inte till ett enda brev från Rask till Gustaf Renvall. </p> <p>Rasks efterlämnade papper förvaras på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Breven som Rask erhållit från sina finska korrespondenter ingår i denna samling vars innehåll specificeras i bilagan B. De sju av Rask skrivna breven ingår i samlingarna på Kungliga biblioteket i Stockholm och Nationalbiblioteket i Helsingfors. Närmare uppgifter om breven och deras nuvarande arkivsammanhang hittas i förteckningen över korrespondensen. </p> <p>På 1820- och 1830-talen var postgången allt annat än välorganiserad och pålitlig. När t.ex. Sjögren skrev till Rask till Köpenhamn var han ofta tvungen att anlita privatpersoner som brevbärare. Speciellt besvärliga var kontakterna under vintertiden då inga båtförbindelser fanns. Därför är det ingen överraskning att brev kunde hamna på villovägar, såsom t.ex. E.G. Ehrström låter förstå. I vissa fall kunde breven klara av sträckan mellan S:t Petersburg och Köpenhamn på två veckor. </p> <p>Av de 61 bevarade breven har 31 redan utgivits i tryck. Rasks brev till Gustaf Renvall publicerades av R.A. Renvall redan 1863. På 1930-talet utgav Holger Petersen Dyggve 11 andra brev och i den stora danska brevutgåvan av Rasks korrespondens ingår 12 brev, av vilka några visserligen redan hade publicerats av Dyggve och Renvall. Men t.ex. A.J. Hippings 8 brev och Sjögrens 10 brev har förblivit opublicerade. </p> <p>Breven var typiska för sin tid. Förutom förmedlingen av information om personer, viktiga händelser och i synnerhet nyutkommen litteratur tjänade korrespondensen parternas konkreta aktuella behov. Lingvistiska frågor dryftades egentligen endast i korrespondensen med Renvall och Sjögren. </p> <p>Bilden av Rasks korrespondens med forskare och bekanta i Finland är dömd att förbli mycket bristfällig. För att åtminstone i någon mån råda bot på den mer eller mindre fragmentariska bild av hans finska kontakter som hittills varit tillgänglig har den bevarade korrespondensen samlats och publiceras nu för första gången i sin helhet. </p>