Vänskap kallar öss till bålen
Våre Kaspers Lna, vore Kaspers Lena
Gubben Mavitz klagar: Mina flaska är i kras
C, c, d, e, e, e, f, e, e, a, g
Götherba for domdags rucko ur horn
Låt oss, min bror, ta glaset
Välgörande! Den dig sitt offer bär
Sjung du! Hvad då?
Hvad fyller själens tomhet opp?
Vin och kärlek är i verlsen altt hvad man väl önska
Ska vi inte ha lite punch?
Om jag lefver tills i morgon
Åt hvarje menighet trefnad och lung och seder
O, Sanctissima! O Purissima!
Ja, sorgen är skuggan i lifvet
Sagta, sagta, tyst på försigtigt smyga må
A, b, c, d, e, f, g, h, i, k, l
För dig, vår Ulla, vär Ulla
Låt öss i mörka lunden gå
Under vårens morgontimmar stämmer
Svearne fordomdags drucko ur horn
Lifligt jag minns, när till Wisby vi foro
Sköna flicka, tillat mig blott ett ord dig fråga
Flicka! kalla jag längre sucka utan före fenstret här?
Hvad det är roligt!
Så tyst ses nattens stjerna på himla hvalfvet gå